En av många måndagar. Man vaknar med förhoppning om att allting ska gå sin väg. Som att tex. vara nöjd med sitt klädval, komma i tid till alla lektioner (!) och plugga. Kan väl kryssa i 2 av 3 ovanstående påståenden. Jag hatar måndagar! Ingenting går som man vill. Från och med nu finns inga måndagar. Bara dagar som påbörjar-veckan. Det är vad jag kallar: problemet löst. Nu drömmer jag bara om att jag ska lyckas med mina klädval, vakna så där härligt utvilad och komma i tid. Det ska gå. Förövrigt utöver mitt agg mot just ordet: måndag(ar) så har jag hunnit med rätt mycket. Lekt modell för en dag, fått reda på att jag ska stå i baren på lördag, bokat biobiljetter och börjat läsa en ny spännande bok! Känns som att jag har fått gjort så mycket och samtidigt så lite. Konstig känsla eller vadå? Jag vill ha mera, mera och åter mera. Nu får jag ta och lägga av. Börja leva i nuet. Kan ju alltid börja med en dusch. Hörs imorgon!

Puss&Kram
/ J